Bouppteckning, boutredning och arvskifte

Alla skeden i livet har sina utmaningar. Något som vi alla kommer i kontakt med någon gång i livet är att en närstående avlider. Vad ska då göras? Utöver allt det praktiska med begravning och eventuell minnesstund uppstår även ett antal frågor om vad dödsfallet innebär rent konkret, juridiskt. Vem är delägare i dödsboet? Vem ska vara bouppgivare? Finns det testamente? Ärver kusiner? Hur stora blir arvsskatterna? Kan man få lättnad eller anstånd med arvsskatt. Hur ska förskott på arv behandlas? Kan vi betala begravningskostnaderna från dödsboets konton?

Detta är situationer som advokaterna på DKCO är vana att hantera. Juristerna har under årens lopp bistått flertalet dödsbon, ibland med frågor som uppstår redan före begravningen. Ibland har uppdragen inletts efter att bouppteckningen förrättats, så att DKCO kommit in i samband med boutredningen, endera som ombud för en delägare eller som av domstol utsedd boutrednings- och skiftesman. I många fall handlar DCKO:s handläggning om hur driften av ett familjeföretag ska beaktas och fortsättas i samband med ett dödsfall.

Bouppteckningen ska enligt huvudregeln förrättas inom tre månader från dödsfallet. Boppteckningen är en sammanfattning över den avlidnes tillgångar och skulder per dödsdagen. Var den avlidne gift eller levde han eller hon i partnerskap ska även dennes tillgångar och skulder per dödsdagen klargöras, detta för att klargöra eventuell giftorätt eller enskild egendom. Här är det således viktigt att det framkommer om det finns äktenskapsförord och testamente. Bouppteckningen är grunden från vilken man sedan bedömer hur den fortsatta utredningen av dödsboet ska göras.

En viktig princip att känna till när det gäller dödsbon som sköts av dess delägare är principen om samförvaltning. Alla delägare måste vara eniga om de beslut som fattas, motsätter sig en delägare en åtgärd så kan åtgärden inte vidtas. Kan man inte enas om hur dödsboets ska skötas är alternativet att en boutrednings- och skiftesman utses av tingsrätten. Denna utses på ansökan av någon av delägarna, en ansökan som ska riktas till tingsrätten på den avlidnes hemort.

Boutredningsmannens uppgift är att utreda vilken egendom som tillhör dödsboet, och att fatta behövliga beslut gällande dödsboet, enkelt uttryckt ska boutredningsmannen göra dödsboet redo för arvskifte. Här är det viktigt att komma ihåg att om en boutredningsman utses ska denna ta över förvaltningen av dödsboets egendom, delägare kan således uppfatta det som att de skiljs från dödsboets under den tid dödsboet förvaltas av boutredningsmannen.

Boutredningsmannen får dock inte avgöra en fråga om klander av testamente, den tvistefrågan måste avgöras av domstol. En sådan klandertalan måste föras av de arvingar som anser att ett testamente inte uppfyller lagens krav. Boutredningsmannen bör inte heller sköta delgivningen av ett testamente, den uppgiften vilar på de testamentstagare som vill åberopa testamentet.

Efter att boutredningsmannen utrett dödsboets omfattning och avgett slutredovisning är det skiftesmannen som tar vid för att bestämma hur egendomen i dödsboet ska fördelas mellan arvingar och testamentstagare. Skiftesmannens inledande uppgift är att avgöra vilka som är delägare i dödsboet, skiftesmannen är även skyldig att avgöra eventuella yrkanden gällande förskott på arv. Inför beräkningen av vad som är laglott och arvslott kan skiftesmannen även komma att behöva skaffa värderingsutlåtande över egendomen som ingår i dödsboet.

Såväl boutrednings- som skiftesman försöker så långt det är möjligt att få delägarna att komma överens. Kan skiftesmannen inte få delägarna att komma överens om hur dödsboets egendom ska skiftas kommer ett förrättningsskifte att avkunnas. Det vinner laga kraft om ingen av delägarna klandrar detsamma vid tingsrätten inom sex månader från det att skiftet avkunnades. Först efter att arvskiftet vunnit laga kraft kommer egendomen att skiftas ut till delägarna.

Som ombud för en delägare i ett dödsbo klargör advokaterna vid DKCO Advokatbyrå rättsläget och möjliggör för klienten att bedöma de alternativ som föreligger. Särskilt om det är fråga om att fortsätta bedriva en rörelse och således fråga om ett generationsskifte, finns det specialregler att beakta. I sådana situationer kan det finnas möjlighet att tillämpa skattemässiga lättnadsregler och eventuellt även att få anstånd med att betala viss arvsskatt.

Välkommen att ta kontakt med DKCO:s jurister för att hantera frågor om arv, arvsskatt, boutredning och bouppteckning.