Fem saker att tänka på vid bolagsbildning och vid uppstarten av affärsverksamheten

1. Vilken bolagsform ska jag välja?

Bolagsformen är relevant inte bara ur ansvarssynvinkel utan även ur ett administrativt perspektiv. De vanligaste bolagsformerna är enskild näringsidkare och aktiebolag. Enskild näringsidkare är den bolagsform vars administrativa börda är lättast och passar därför enskilda småföretagare med relativt liten verksamhet. Denna bolagsform är dock inte lämplig vid mera omfattande affärsverksamhet då beskattningen i dylika fall inte är fördelaktig. En större verksamhet är dessutom mera riskfylld och skyddsmekanismerna för ägarna är inte lika omfattande för enskilda näringsidkare som för t.ex. aktieägare i ett aktiebolag. Som enskild näringsidkare är du personligen ansvarig för bolagets förpliktelser, medan så inte normalt sett är fallet som aktieägare i ett aktiebolag.

Andra fördelar med aktiebolagsformen är goda möjligheter att utvidga verksamheten samt att vid behov ta in utomstående sakkunskap och medel. Vissa samarbetsparter känner sig även mest bekväma med att samarbeta med aktiebolag. Notera också att om du ämnar idka verksamhet med familjemedlemmar, är även ett aktiebolag en bolagsform som lämpar sig för detta ändamål.

Vid större verksamhet med flera ägare är aktiebolag så gott som alltid ett säkert kort. Om verksamheten och risken är relativt liten kan aktiebolag dock vara en onödigt byråkratisk bolagsform vad gäller t.ex. beslutsfattande och regler gällande bokföring.

Förutom de ovan nämna bolagsformerna finns också möjlighet att bilda öppet bolag, kommanditbolag eller andelslag. Dessa är alla relativt ovanliga i jämförelse med enskild näringsidkare och aktiebolag. I korthet kan sägas att öppet bolag kräver stort förtroende mellan bolagsmännen (som behöver vara minst två till antalet). Kommanditbolag kräver alltid en tyst bolagsman som fungerar som finansiär och inte är personligen ansvarig för bolagets förpliktelser. Andelslag är en bolagsform vars mål inte är vinstmaximering utan att skapa tjänster för sina medlemmar som de på ett förmånligt sätt kan ta del av.

2. Vad ska företaget heta?

Varje företag behöver ha ett namn. I ett bolags officiella namn måste alltid bolagsformen (t.ex. Ab) ingå i Finland. När man registrerar ett bolag är det klokt att ange flera (högst tre) namnförslag, ifall förstahandsalternativet inte skulle gå igenom eller visa sig vara upptaget. Du kan kontrollera huruvida det namn du tänkt är ledigt på https://nimipalvelu.prh.fi/nipa/sv. Det lönar sig att omsorgsfullt välja namn eftersom ett byte kräver ändring av bolagsordningen. Trots detta är det onödigt att låta processen fördröjas endast p.g.a. att kreativiteten tryter och att det perfekta namnet fattas, eftersom också andra namn kan användas i affärsverksamheten t.ex. vid marknadsföring, förutsatt att namnet i fråga inte är förväxlingsbart med kännetecken för andra liknande varor eller tjänster. Oavsett om man använder företagets officiella namn eller ett annat namn för att marknadsföra sina varor eller tjänster lönar det sig att registrera namnet som varumärke. Läs mer om varför varumärkesregistrering lönar sig här: https://www.dkco-law.com/aktuellt/varumarkesskydd-hur-fas-det-och-varfor-lonar-sig-registrering/

3. Gör en affärsplan

Innan du dyker in i företagandet kan det vara värt att satsa på att utforma en affärsplan. En affärsplan är en skriftlig utredning över din affärsidé. I affärsplanen är det bl.a. vettigt att fundera på vad du ska sälja, hur du ska sälja och till vem du ska sälja. En analys av konkurrensläget och beräkning av lönsamheten och finansieringen brukar också ingå i en affärsplan. Genom en välarbetad affärsplan får inte bara du utan även eventuella investerare en inblick i hur förutsättningarna för framgångsrikt företagande ser ut. En affärsplan är i allmänhet ett krav om du vill ansöka om startpeng eller annan finansiering. Affärsplanen kan och bör utvecklas i takt med att verksamheten förändras.

4. Ingå aktieägaravtal

Om ni är flera som bestämmer er för att tillsammans bilda ett aktiebolag är det viktigt att ingå aktieägaravtal. Varför? Jo, ett aktieägaravtal kan beskrivas som företagandets äktenskapsförord och reglerar hur olika situationer som kan uppstå under bolagets livscykel ska hanteras, t.ex. vid en parts sjukdom eller död, hur eventuella meningsskiljaktigheter ska lösas, vad som sker med aktierna om en part vill lösgöra sig från bolaget, vilka förväntningar parterna har på varandra t.ex. i form av arbetsprestation m.m. Ett omfattande aktieägaravtal förebygger gräl och oklarheter. Det är alltid lättare att komma överens innan verksamheten inleds än då meningsskiljaktigheter redan hunnit uppstå, varför upprättandet av ett aktieägaravtal i god tid är att rekommendera.

5. Att komma ihåg vid marknadsföring

När du konkret börjar vidta åtgärder för att göra reklam för dina produkter eller tjänster behöver du säkerställa att du har rätt att använda de bilder samt övriga material du tänkt utnyttja i din marknadsföring. Det säkraste är alltid att använda egna bilder där främmande personer inte syns. Om du använder dig av bilder från bildbanker eller från samarbetsparter behöver du säkerställa att den som överlåter bilderna antingen äger rätten till dem eller att ägaren har tillräckligt omfattande rättigheter att använda bilderna i t.ex. marknadsföringssyfte samt att överlåta denna rätt också till egna kunder eller samarbetsparter. Om det förekommer människor på bilderna som kan identifieras är det också viktigt att försäkra sig om att personerna på bilderna har gett sitt tillstånd att bilderna används i marknadsföring. Med andra ord är det inte att rekommendera att använda bilder från vanliga sökmotorer i affärsverksamheten.