Ogiltigförklarande av äktenskapsförord vid formfel
Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan makar där man kommer överens om vilken egendom som inte ska vara underkastad giftorätten när äktenskapet upphör vid skilsmässa eller den ena makens död. Det är till exempel vanligt att man i ett äktenskapsförord kommer överens om att sådan egendom som fås i arv eller gåva inte ska vara underkastad giftorätten.
För att ett äktenskapsförord ska vara giltigt ska det upprättas enligt vissa formkrav så som att det ska vara daterat, behörigen undertecknat samt bevittnat av två ojäviga personer. Rättspraxis har dock länge varit oenhetlig gällande huruvida ett äktenskapsförord, trots brister i formkraven gällande de ojäviga vittnenas närvaro vid undertecknandet, ändå kunde vara giltigt om t.ex. en make orsakat formfelen i syfte att försöka gynna sig själv på den andra makens bekostnad eller om det kunnat visas att äktenskapsförordet trots formfelet motsvarande makarnas vilja.
Ny rättspraxis
Högsta domstolen har nu gett en dom (HD 2021:28) som dels förtydligar hur brister i formkraven inverkar på äktenskapsförordets giltighet, dels anger när man förlorar rätten att åberopa äktenskapsförordets ogiltighet med anledning av brister i formkraven. I fallet hade ett makarna ingått ett äktenskapsförord så att de två ojäviga vittnena inte var närvarande när den ena maken undertecknade äktenskapsförordet. Ifrågavarande make var jurist till sin utbildning och visste således att detta inte uppfyllde formkraven för undertecknandet av ett äktenskapsförord. Frågan i fallet var huruvida äktenskapsförordet skulle anses vara ogiltigt samt huruvida maken som vetat om formfelet förlorat rätten att åberopa formfelet för att vid makarnas skilsmässa få äktenskapsförordet ogiltigförklarat.
I sitt avgörande konstaterade domstolen att ett äktenskapsförord som huvudregel är ogiltigt om det inte uppfyller formkraven. Det enda undantaget till detta skulle enligt högsta domstolen vara om man t.ex. i ett gåvobrev gällande en överlåtelse av fastighet tar med villkor om giftorätten och ett offentligt köpvittne bevittnar gåvobrevet i enlighet med formkraven för gåvobrev vid överlåtelse av fast egendom. Högsta domstolen tog således avstånd från tidigare undantag om att äktenskapsförord kan vara giltiga trots formfel t.ex. om man kan påvisa att det motsvarade parternas vilja.
Högsta domstolen tog därefter ställning till när man förlorar rätten att åberopa formfelet för att ogiltigförklara äktenskapsförordet och konstaterade att det ska vara möjligt att förlora rätten att åberopa ett formfel t.ex. i fall där man av omständigheterna kan konstatera att åberopandet utgör rättsmissburk eller annars kan anses strida mot tro och heder. En dylik situation kan föreligga om man förorsakat formfelet för att vilseleda den andra maken som inte vetat om formfelet och senare åberopar formfelet för att få äktenskapsförordet ogiltigförklarat. En annan situation där högsta domstolen ansåg att man förlorat rätten att åberopa äktenskapsförordets formfel är om man är medveten om formfelet men själv vid ett tidigare tillfälle åberopat äktenskapsförordet för att trygga sin egen ställning.
När högsta domstolen tillämpade dessa slutsatser på det ifrågavarande fallet kom domstolen fram till att makarnas äktenskapsförord inte uppfyllde formkraven eftersom makarna inte undertecknat det vid de ojäviga vittnenas närvaro. Äktenskapsförordet kunde således anses vara ogiltigt, förutsatt att den make som vetat om formfelet inte kunde anses ha förlorat rätten att åberopa formfelet. När domstolen tog ställning till de enskilda omständigheterna i fallet, så som bl.a. att den make som varit medveten om formfelet undertecknat det i tron om att det var fråga om ett utkast och att den andra maken inte lagt fram bevis för motsatsen samt makarnas i övrigt begränsade kommunikation, konstaterade domstolen att det inte framlagts tillräckliga grunder för att anse att den make som vetat om formfelen och åberopat dem skulle ha missbrukat rätten eller annars agerat i strid mot tro och heder. Den make som vetat om formfelen hade således rätt att åberopa formfelen för att ogiltigförklara äktenskapsförordet.
Lärdomar av den nya rättspraxisen
Ovanstående rättsfall förtydligar rättsläget avsevärt vad gäller betydelsen av brister i formkraven för ett äktenskapsförord och rätten att åberopa formfel. Således kan man efter detta avgörande som utgångspunkt konstatera att ett äktenskapsförord som inte uppfyller formkraven inte ska anses vara giltig. Avgörandet visar dock även vikten av att direkt vidta åtgärder om man är medveten om ett formfel och inte vänta med att åberopa formfelen till senare när man kanske vill få äktenskapsförordet ogiltigförklarat. I annat fall riskerar man att en domstol anser att man förlorat rätten att åberopa formfelet med påföljden att äktenskapsförordet är giltigt trots sitt formfel.
Om ni ska upprätta ett äktenskapsförord – försäkra er om att formkraven uppfylls. Har ni redan upprättat ett äktenskapsförord – kontrollera att det uppfyller formkraven och vidta åtgärder om det finns brister. Med tanke på att giftorätten omfattar en stor del av ens egendom kan det få oanade påföljder om ett äktenskapsförord man tror att är giltigt senare ogiltigförklaras, eller ett äktenskapsförord man i sin hemlighet tänker att inte är giltigt p.g.a. formfel senare ändå konstateras vara giltigt.
