Samboavtal – vad är det?
Allt fler väljer att leva i en relation där man bor tillsammans utan att vara gifta. Att man som sambo saknar många av de juridiska rättigheter äkta makar har är något som de flesta är medvetna om. Detta innebär dock samtidigt att många tänker att man som sambo vid förhållandets eventuella slut på ett enkelt sätt kan packa ihop sina saker och flytta. Utan rättigheter, utan skyldigheter.
I verkligheten har ett samboförhållande ofta varat i åratal och under denna tid har såväl gemensam som enskild egendom uppstått. Efter flera år tillsammans kan det vara svårt att komma ihåg vem som köpte utemöblemanget, designbordet i köket eller husets många teknikprylar. Ibland kanske det finns kontoutdrag eller andra verifikationer över ägarskap, men samtidigt motsvarar detta inte alltid det verkliga ägandet. Parterna har kanske sparat ihop till en dyrare ägodel tillsammans men det är betalt från den ena partens konto, eller så har den andra parten t.ex. betalat löpande räkningar till hushållet motsvarande det ihopsparade beloppet med avsikten att den dyra ägodel den andra köpt ska vara gemensam. Vid samboförhållandets slut uppstår således ofta en konflikt – vem äger vad och vem ska få vad?
I samboförhållandet finns ingen presumtion om att egendom som står i den ena partens namn ska anses vara gemensam så som situationen är för äkta makar. Detta kan leda till att den part som vid samboförhållandets upphörande kan uppvisa t.ex. verifikationer över inköp, kan erhålla egendom som egentligen var avsedd att vara gemensam. I vissa fall är det däremot klart att egendomen är gemensam, men samtidigt kan man ha införskaffat den till olika stora andelar. I dessa fall är det bra att veta att egendomen, i brist på andra bevis, anses ägas till lika stora delar med stöd av lagen om vissa samäganderättsförhållanden. Slutligen kan nämnas att i det fall att lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll tillämpas på förhållandet (tillämpas om parterna har bott i gemensamt hushåll i minst fem år eller har eller ha haft ett gemensamt barn eller har eller ha haft gemensam vårdnad om ett barn) kan oklarheter gällande ägarskap även leda till att egendom som endast är den ena partens anses vara gemensam. Enligt nämnda lag ska nämligen egendom anses vara gemensam om annat inte kan påvisas.
När det kommer till fast egendom så som det gemensamma hemmet, är det inte någon ovanlighet att den ena parten köpt det men att den andra parten betalat betydande delar av renoveringar. I detta fall kan den part som inte äger det gemensamma hemmet rikta anspråk mot den andra vid samboförhållandets upphörande med anledning av sina investeringar i den andras egendom. Även i denna situation kan man vid samboförhållandets slut ha svårt att enas – vad har den andra parten rätt till med anledning av sagda investeringar?
För att undvika ovanstående situationer kan man som sambor upprätta ett samboavtal som reglerar ens egendomsförhållanden vid samboförhållandets upphörande. Detta kan gälla fördelning av lösöre, men även villkor gällande fast egendom. Man kan exempelvis ta med skrivningar om hur den ena partens investeringar i det gemensamma hemmet som ägs av den andra ska beaktas vid samboförhållandets upphörande, t.ex. genom kompensation i pengar. Man kan även i ett samboavtal avtala om vem som vid samboförhållandets eventuella upphörande ska ha rätt att lösa ut den andra ur ett gemensamt ägt hem.
Ett samboavtal är sammanfattningsvis ett avtal där man på förhand förtydligar hur man i det fall att samboförhållandet upphör avser att egendom ska fördelas samt hur man reglerar skuldförhållanden mellan varandra. Dessa saker är det oftare lättare att enas om när man har varma känslor för varandra.
